Vad är det för fel på mig?

Varför trillar jag alltid dit. varför är jag så sårbar?
Varför tror jag på allt du säger. Varför gick jag med på att vara tyst. När jag egentligen bara ville skrika och berätta för hela världen, att det var dig jag ville vara med?
trodde att du skulle ändra dig, att du skulle våga mer. att du skulle våga ta steget.
men jag tror jag har hållt dig bakom ryggen. du har ändå hintat om vissa saker.
som att du påstår att dina vänner kallar dig player. det börjar gå upp ett ljus för mig nu.
du ville ha mig för att jag var söt, snäll och "bra på alla sätt och vis". men sen när det blev för seriöst var det inte ok längre. du ville ha din frihet. ville ha mig, men ändå vara singel.
jag gick med på det för att jag tyckte om dig för mycket. jag vet inte vad det är som jag gillar med dig egentligen.
du är allt det jag velat ha. förutom den biten att du inte "vågar" men jag vet ju nu. att det handlar inte om det. utan det handlar om att du inte vill ha ett förhållande med mig. Hade du velat ha ett föhållande med mig så hade du inte tvekat. för känns det rätt,så skall det inte finnas något att fundera över.

man kan inte kämpa ensam i ett förhållande, eller ett så kallat förhållande. den relation vi en gång hade kommer aldrig åter. bäst att låta det vara ett trevlig minne. blicka framåt. inte bakåt.

i januari är det jag och E som ska börja träna, eller hon har tränat i ett halvår, och nu har hon inspirerat mig så mycket att jag också måste börja. skönt att hon är så peppande.
berättade sanningen för henne igår.
om mitt liv. om vad som hänt mig.
hon tog det så bra. en helt underbar vän. precis så som jag vill ha det. förstående och inte någon som tycker synd om mig eller tar illa upp.

Det här är mitt liv. take it or leave it.



Jag vill bara bli älskad. men jag måste älska mig själv först.
dete har jag nu förstått.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0