Ge inte upp.

Det är det jag måste intala mig själv.
Han undrade varför jag inte blev arg. Varför jag inte tyckte han var dum. Varför jag inte tycker att han är värd en påse grus.
För att för mig är du guld värd. Och du har betytt mycket för mig. Och att han gör mig så glad.

Han var full igår när han ringde. Sa emot sig själv hela tiden. Ville ses- ville inte ses- ville ses .. osv.
Men jag misstänker att jag måste finnas där ändå. jag vill vara med honom.
han gör så att jag känner mig trygg.
han accepterar mig med mitt bagage. det är det ingen annan som gjort.
han förstår mig.

min lilla kattunge ger mig så mkt kärlek. igår när jag var ledsen efter det han hade sagt, då kom hon och la sig på brötkorgen och tittade på mig, och inte förens det kände bra för mig.
hon har legat nära mig hela natten, och i morse kom hon och la sig på kudden bredvid mig, låg o tittade på mig och väckte mig genom att gosa lite. Hon gjorde likadant igår, så vi kanske börjar få våra morgonrutiner nu.
I vilket fall är det otroligt mysigt.

snart är det praktik. vilket känns oerhört skönt. jag längtar verkligen.
och förhoppningsvis så ses vi den helgen som vi pratade om igår.


jag saknar dina armar runt mig.
dina kramar, ditt leende, och dina ögon som tittar så innerligt på mig.
kom hit, och stanna här, och bara njut.
vad hände med här och nu?
njut.
jag tycker om dig oerhört mycket.


lillkissen har somnat bredvid mig i soffan, hon är trött efter två timmars busande.
sötegöte.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0